Den här veckan: Vandring från Tobisvik till Vitemölle, Sillapilsner på Buhres, supermåne över Svinaberga, biskvivandring till Café Smulan i Brösarp, vi hälsar på i Torna Hällestad, Sigurd Lewerentz-utställning på Skissernas Museum, fika i Botan.
Om det kommer en skur sök skydd under en al, trädkronan håller nästan helt tätt mot regnet. Måndag är min första arbetsdag efter semestern. Jag slår på datorn, kollar min inbox och skickar ett mail till min chef om att jag är tillbaka på jobbet. Senare samma dag står H och jag under en al och skular. Vi packade våra ryggor och tog bussen till Tobisborg för en dagsvandring hem längs stranden. Vädret växlar mellan uppehåll och skurar, ibland bryter solen igenom och gör så att vattnet och sanden glittrar, men lika snabbt mulnar det och börjar regna. Det är torrt under trädet där vi har tagit skydd, nånstans mellan Vik och Stenshuvud, luften är mild och vi är varma av vandringen. För att svalka oss, och för att få tiden att gå, klär vi av oss och hoppar i vattnet, ett regnbad. När vi klätt på oss och vandrat vidare ser vi familjer som tagit skydd under alarna som växer vid strandkanten. Ett sällskap med flera vuxna och många barn har slagit läger och tänt en brasa under träden, som skeppsbrutna på en öde ö. Tisdag kväll går vi ut för att se på en supermåne. Det har varit mulet nästan hela dagen men senare på kvällen blir det stjärnklart och vi ser en stor gul månskiva lysa över Svinaberga. Onsdag gör vi den årliga biskvivandringen till Café Smulan i Brösarp. Vi går Backaleden dit och Skåneleden hem, nästan fyra timmars vandring i lagom tempo, och biskvin smakade gudomligt.
Det börjar bli dags. Björnbären mognar och dagarna krymper, stämningen i huset skiftar från högsommar till sensommar. Vi skyndar oss att göra "måstesaker", sådana saker vi vill hinna med innan semestern tar slut. Mina tankar rör sig allt mer mot stan och hösten, saker som måste planeras och genomföras, en "karriär" som måste räddas (eller avslutas). Till och med våra smaklökar håller på att ändra årstid. I stället för att förbereda sommarens lätta luncher pratar vi om att sylta och safta, plocka svamp och lingon, äta skaldjur under kulörta lyktor, bjuda på söndagsmiddagar med sås och potatis, dricka robusta rödviner till rejäla rätter och avsluta med äppelpaj och vispgrädde till efterrätt. Jag har också börjat längta efter mer "buzz", mer energi och adrenalin, mer film och teater, mer konst och kultur, mer stök och bök. Det är dags att åka hem, helt enkelt. Som i visan:
Slut på sommaren, redan lite kallt
I vårt äppelträd faller äpplen ned
Det doftar gott, men doftar ensamhet
Så tyst och så stilla, det regnar hela dagen
Nu sticker jag in till stan
Regnets sång
