Den här veckan: Årets första paddeltur, hela helgen i Ågesta, fika i kolonin.
I fredags lämnade jag in min sista uppgift på distanskursen: En kanonkritisk studie av Roland Barthes och en performativ analys av ett fotografi. Efter det inga uppgifter, inga deadlines, inga mail eller måsten. Så vad nu? Jag kan inte minnas när jag var lika ledig sist. Anders frågar vad jag ska hitta på, och jag svarar att jag är bra på att vara ledig. Vårdpersonalen i offentlig sektor strejkar. De vill ha kortare arbetsdag "för att orka". Bror var här förra veckan. Han vill jobba mindre. Livet går honom förbi, tycker han, men jag vet inte om han kan trappa ner. Är han verkligen bra på att vara ledig? Det krävs en viss likgiltighet för att inte göra nånting. Nån sorts nihilism, ett "skit samma". Ledig och leda. Orden ligger nära varandra, inte bara alliterativt. "Om leda är högfärd, då är jag vid Gud högfärdig", skrev Pär Rådström. Häromdagen letade jag efter honom i bokhyllan men kunde inte hitta en enda bok. Var har mina Pär Rådström-böcker tagit vägen? För att inte tappa fotfästet helt har jag gjort en läslista för sommaren. Än så länge känns den obalanserad med för mycket konst och filosofi och för lite skönlitteratur. Den känns också lite för lång, och jag undrar om sommaren räcker till för allt jag vill läsa. Plötsligt blev jag lite mindre ledig.
