Den här veckan: Barnbarnspassning hemma, mat och vin på Çok vid Nytorget, Reality på Victoria, G&T på Brännerian, julmarknad i Enskede, julkonsert i Maria kyrka.
Livet är lite lättare när det är varmt, men just nu är det kallt. Det drar från fönstret i mitt arbetsrum. Jag håller handen vid fönsterkarmen och känner hur det blåser mot huden. När jag sätter mig vid skrivbordet sveper jag en filt om mig för att hålla värmen. Jag känner mig som Bob Cratchit, Ebenezer Scrooges underbetalda sekreterare, när han sitter rödnäst och eländig i det utkylda kontoret på julaftons kväll, ett stearinljus som enda värmekälla. Onsdag är jag ute och tar bilder för en uppgift om offentlig konst. Texten handlar om en skulptur över Cornelis Wreeswijk, och jag plåtar först hans gravsten på Katarina kyrkogård, sedan statyn i Cornelisparken och sist huset vid Sista Styverns trappor, där han bodde ett tag. (Monument som rörelse genom stadsrummet, är tanken.) Det är bländande vacker utsikt över Skeppsholmen och Djurgården. Saltsjön "ångar" och träden gnistrar av iskristallerna. Men det är svinkallt. Jag är tvungen att ta av mig vantarna för att hantera mobilkameran, och när jag är klar kan jag knappt röra fingrarna. Söndag kväll skriver jag julkort: ett stort påkostat till barnbarnet (ett lok i vinterlandskap som fälls ut till ett 3D-kort), Astrid Lindgren-klassiker till barnen och engelskt tema till föräldrarna och Bror. Jag ska också skicka gåvor till Stadsmissionen och Vi-skogen. Man vill ju inte vara en Scrooge.
