Den här veckan: Skärgårdslamm och sällskapsspel hos Jerker och Annika, städdag i föreningen.
Den här veckan har jag, med hjälp av Wölfllins metod för formalanalys, gjort en tolkning av Nicolas Poussins Dansen kring guldkalven och jämfört med Piet Mondrians Broadway Boogie Woogie. Sedan skrev jag en bildanalys enligt Baxandalls metod "the period eye" av Edward Westons fotografi Excusado. Jag kommer allt längre ifrån teknikbevakning och produktstrategier, och min hjärna byter fokus från system- till konstanalys. Lördag är jag mest inne, och jag gör storkok på ekokyckling och rotsaker. Det känns som att hösten är här på riktigt, och häromdagen kom enstaka snöbyar blandat med regn. H hämtade Barnbarnet på dagis och jag anslöt på en lekplats i närheten. Han vägrade lämna värmen i vagnen. "Nej!" Det mest välartikulerade ordet han har i sitt begränsade vokabulär. Vi provade en annan lekplats, men han ville inte kliva upp ur åkpåsen och det var svårt att klandra honom. I stället gick vi till det lite sorgliga biblioteket ovanför Högdalens tunnelbana. Eftermiddagen med Barnbarnet väckte minnen om gråa höstdagar när barnen behövde komma ut fast det var blött och kallt ute. Livet som småbarnsförälder kändes begränsat, men det brukade ändå bli ganska bra. Efter gråvädersutflykterna var barnen glada och rosiga om kinderna. Man kunde fika, mysa i soffan och högläsa böcker. Ungefär som nu när H och jag äter kvällsmat och samtidigt ser engelsk deckare på teve.
