Vecka 43: Göteborgsregn

Den här veckan: Friterad kyckling på Gyllene Prag, "Forms of the Surronding Futures" på Röda Sten Konsthall, Carrie Mae Weems på Hasselblad Center, palak paneer på Masala Kitchen, vi ser "Höstlöv som faller" och lagar middag i Kortedala hos Göteborgssonen.

Sista helgen i oktober och det blåser snålt i Göteborg. H klagar och säger att hennes kappa är för tunn, själv är jag varmt klädd i dun och fleece. Göteborgssonen kommer gående över torget i tunn höstjacka med öppen hals. Det ser ut som om han fryser - uppdragna axlar, händerna djupt i fickorna - och jag får lust att ge honom min dunjacka. När tar det slut, en förälders instinkt att ta hand om och skydda sina barn? Kanske aldrig. Jag önskar att jag kunde släppa greppet, men det går inte. Häromåret träffade jag honom en vinterkväll utanför Göteborgs central. Jag var på en jobbresa över dagen, och vi skulle äta middag ute innan jag tog tåget hem till Stockholm. Den gången hade han en varm jacka på överkroppen men slitna sneakers och tunna ankelsockar på fötterna. Efter att vi hade ätit tvingade jag in honom i en Stadium-butik och köpte flera par varma strumpor åt honom.

Vecka 42: Analys

Den här veckan: Skärgårdslamm och sällskapsspel hos Jerker och Annika, städdag i föreningen.

Den här veckan har jag, med hjälp av Wölfllins metod för formalanalys, gjort en tolkning  av Nicolas Poussins Dansen kring guldkalven och jämfört med Piet Mondrians Broadway Boogie Woogie. Sedan skrev jag en bildanalys enligt Baxandalls metod "the period eye" av Edward Westons fotografi Excusado. Jag kommer allt längre ifrån teknikbevakning och produktstrategier, och min hjärna byter fokus från system- till konstanalys. Lördag är jag mest inne, och jag gör storkok på ekokyckling och rotsaker. Det känns som att hösten är här på riktigt, och häromdagen kom enstaka snöbyar blandat med regn. H hämtade Barnbarnet på dagis och jag anslöt på en lekplats i närheten. Han vägrade lämna värmen i vagnen. "Nej!" Det mest välartikulerade ordet han har i sitt begränsade vokabulär. Vi provade en annan lekplats, men han ville inte kliva upp ur åkpåsen och det var svårt att klandra honom. I stället gick vi till det lite sorgliga biblioteket ovanför Högdalens tunnelbana. Eftermiddagen med Barnbarnet väckte minnen om gråa höstdagar när barnen behövde komma ut fast det var blött och kallt ute. Livet som småbarnsförälder kändes begränsat, men det brukade ändå bli ganska bra. Efter gråvädersutflykterna var barnen glada och rosiga om kinderna. Man kunde fika, mysa i soffan och högläsa böcker. Ungefär som nu när H och jag äter kvällsmat och samtidigt ser engelsk deckare på teve.

Vecka 41: Leksakståg

Den här veckan: Husmanskost på Zum Franziskaner med Christer och Malin, Högdalsfamiljen på besök, Fotografiska med H, eftermiddagsöl på Akkurat, middag hos Jenny i Gurra, Agnes Persson Trio på Källarbyn i Gamla stan.

H rotade i källaren och hittade barnens gamla Briotåg som låg väl gömt bland kartonger och annan bråte. Hon ringde Högdalsfamiljen som kom med bilen för att hämta tåget och lite andra leksaker. Barnbarnet satt på golvet i vårt vardagsrum och lekte med loket och vagnarna. Banan har både en klaffbro och en tunnel med inbyggda ljudeffekter. Om man trycker på en gul knapp så hör man en ångvissla och en hoande uggla. Föräldrarna hade passat på att gå till Ica för att handla medan vi passade Barnbarnet. Han är duktig på att leka själv och satt nöjd med sina nya saker, men ibland tittade han på mig, en rynka mellan ögonen, och frågade: "Mamma?" med en tonartshöjning på sista stavelsen. "Hon kommer snart", sa jag och förklade att hon bara var och handlade. Efter det fortsatte han leka tills det var dags igen: "Mamma?" "Hon kommer snart."

Vecka 40: Snart tillbaka

Den här veckan: "Past Lives" på Victoria, "Lucky One" på SF Anytime, "Monstrets tid" på Stadsteatern, Christer och Malin på besök, "Fritt fall" på Victoria, öl på Kvarnen. 

För mycket att göra, för mycket att läsa och skriva. Ingen dagbok den här veckan.

Vecka 39: Retirement blues

Den här veckan: Vinsalong hos Jerker och Annika, fredagsmiddag med barn och barnbarn, "Belleville Baby" av Mia Engberg på SF Anytime, "Oppenheimer" på Tellus i Midsommarkransen, "Foto i fokus" på Stadsmuseet. 

I fredags träffade jag min nya "career coach", en trevlig prick som berättade länge om sin egen karriär och allt han jobbat med genom åren. Sedan sneglade han på mig, nämnde min ålder och antydde att det kan bli svårt att hitta något nytt. Jag svarade att jag var realist och medveten om var jag befinner mig i livet. Stämningen var god, vi log och kom överens om att träffas igen om två veckor. Jag försöker fortfarande komma underfund med mina egna känslor. Vare sig jag vill eller inte så börjar mitt yrkesliv gå mot sitt slut. Karriären kan bli några år kortare eller längre, men matchen är definitivt inne på slutminuterna. Jag sneglar mot domaren och undrar när han ska blåsa i visslan. Lördag flyttade jag tillbaka in i vårt sovrum. Det har tagit nästan ett halvår för rummet att bli klart (nya tapeter, ny säng, ny lampa), men nu är allt på plats och jag sov gott.